Kaffegroda

Utsatta arbetare
Många kaffeodlare lever under pressade förhållanden och har knappt något att säga till om. Om de klagar på sin lön kan företagen lätt göra ”jumping” och flytta odlingarna till ställen där arbetskraften är billigare, lokaliseringsfördelar. Arbetarna är alltså väldigt utsatta.
För att skörda bönorna måste arbetare gå från buske till buske och de plockar alla bönor för hand och lägger i stora korgar/lådor som de bär på. De måste böja sig mycket och arbetet är tungt. Arbetarna får bara betalt för hur mycket bönor de plockar, därför brukar hela familjer plocka och ofta har inte barnen råd att gå i skolan, för de måste hjälpa sin familj.
Arbetstiderna brukar vara 12 timmar om dagen, varje veckodag. På fälten finns ingen toalett eller rinnande vatten och maten måste de ta med själva.

http://www.kraftfoodsnordic.com/kraft/images/sesv1/pictures/2_5_2.jpg

Arbetsuppgifter och lön
Utöver arbetet med att skörda och plocka bönorna måste man även rensa ogräs, förnya komposten och halmen runt buskarna och få bort skadedjur. Antingen tillsätter man naturliga fiender som får bort skadedjur (på ekologiska farmer) eller så besprutas växterna med kemiska bekämpningsmedel som brukar vara cancerframkallande för arbetarna.
I vissa länder finns en minimilön för arbetarna, men dessa löner brukar inte följas. I rikare länder (som Costa Rica) kan lönen bli upp till 30 dollar per dag, medan arbetare i fattigare länder bara får betalt i natura.
På stora och moderniserade plantage (vanligt i bl.a. Brasilien) använder man skördemaskiner. Men arbetarna måste regelbundet bespruta buskarna, göda jorden och sköta maskinerna.
Många arbetare flyttar till andra odlingar och länder efter säsong, så de alltid har arbete.
När små bönder äger egna kaffeodlingar tjänar de inte tillräckligt mycket för att ha råd att utöka sina odlingar. De har knappt råd att försörja sig själva ibland och då måste de låna pengar. De hamnar då i en ond cirkel.

Löneform och urbanisering
Många arbetare arbetar på ackord. Denna löneform baseras på hur väl arbetarna presterar. Det får vissa följder, till exempel att arbetarna får en enorm press på sig, men de har däremot möjlighet att tjäna mer under goda skördeår. Det får också som följd att kvinnor ofta tjänar mindre än männen eftersom de är de som tvingas ta hand om barnen vid födsel och ofta även när de är sjuka.
Under den senaste tiden har det skett urbanisering på många kaffeplantages i södra Minas Gerais, i Brasilien. När många arbetare flyttar ifrån plantagen har godsägarnas makt minskat, men arbetarnas möjlighet till en god försörjning har samtidigt försvårats. Detta beror på att arbetarna inte har möjlighet att odla för eget bruk vid sidan av kaffearbetet. Nu när de bor i staden blir de istället tvungna att köpa sin mat, vilket är betydligt dyrare. Arbetsgivaren tar oftast inte hänsyn till detta och de får därför samma lön även fast utgifterna för mat ökat enormt.  

Fackföreningar och rättigheter
Många arbetare saknar sociala skydd, som för oss är självklara. Den fackliga landsorganisationen CUT uppskattar att en tredjedel av Minas Gerais (delstat i Brasilien där mycket kaffe odlas) befolkning saknar carteira assinada, som är ett kort som registrerad arbetskraft ska få för att få ta del av landets sociala skyddssystem. Det ger bland annat möjlighet till sociala rättigheter, pension, sjuklön och föräldraledighet. Det är billigare för arbetsgivaren att inte registrera sina anställda till detta skyddssystem, och därmed har många människor inte tillgång till dessa rättigheter.
Skuldslaveri är något som förekommer i Brasilien och en rad andra länder. Det är en form av tvångsarbete som bygger på att arbetarna försätts i skuld när arbetsgivarna har orimliga avgifter för bland annat boende, mat och arbetskläder. Människorna tvingas då arbeta för att kunna betala av skulderna.