Kaffegroda

En del av kaffets avfall återvinns, exempelvis blir ny fruktkött till ny jord. I odlingsländerna är fruktköttet avfallet, som blir kvar då bönorna tas fram, som senare används som gödsel. Skal och hinnor blir bränslepellets, medan jutesäckar går som brännbart avfall.

För kaffesumpen, så kan man ha möjligheten att kompostera sumpen eller lägga den i tunnan för komposterbart avfall. Om man däremot spolar ner sumpen i avloppet blir det istället en fråga om förmultning. Men om man lägger den i brännbart avfall så kommer sumpen så småningom att brännas.

"Kaffe är ett av världens mest besprutande livsmedel. Effekterna på miljö och hälsa är förödande. Människor

 

Kaffe är världens näst mest handlade vara efter olja. I norden dricker vi mest kaffe i världen, Sverige ligger tvåa tätt efter Finland som ligger etta. I Sverige dricker vi i genomsnitt 3,2 koppar om dagen.

 

De flesta grödor har många olika användningsområden. Sockerrör används till exempel inom medicin, hudvård och i speciella jeans. Kaffe har däremot inte så många användningsområden. Det är drycken som dominerar försäljningen. Det görs dock olika sorters kaffedrycker, som espresso, cappuccino och kaffe latte.  Kaffe kan också köpas i lite olika varianter, som hela bönor, malet eller som snabbkaffe. Det finns också omkring hundra olika kaffearter i släktet coffea. Några exempel är arabiskt kaffe, liberiakaffe och robustakaffe. En del av förädlingen görs i hemmet, eftersom man då gör kaffe av de malda bönorna. Vissa maler också själva bönorna själva.

 

Kaffe innehåller ett ämne som kallas koffein. Det gör att man lätt kan bli beroende av drycken. Det är faktiskt en psykoaktiv centralstimulerande drog som tillfälligt kan motverka trötthet.  Koffein finns i över 60 olika växter och fungerar som ett naturligt bekämpningsmedel.

 

Drycken kom till Europa när Osmanska riket spred sig uppåt på balkanhalvön. År 1685 kom det första kaffet till Sverige.  Under några år efter införandet var det faktiskt förbjudet och man kunde få böter om man drack kaffe. Bara några år senare blev det lagligt igen.

Lönsam reklam
När kaffe marknadsförs riktas reklamen framförallt till medelålders personer och äldre, de som oftast dricker kaffe. Men reklamen kan också rikta sig mot unga för att få dem att dricka kaffe tidigare, då företagen kommer tjäna bättre. Marknadsföringen kostar en hel del av den totala kostnaden för att tillverka kaffe, men eftersom det får fler att köpa kaffet så är det ju lönsamt att ha mycket reklam om produkten. Dessutom satsar man mycket på en enkel logga som representerar företaget och om den designas om senare är den fortfarande lik orginalet så konsumenterna ska känna igen den. Ju mer marknadsföring det finns om produkten desto bättre är det, då märket också "präntas in" i huvudet på konsumenterna.

Bland annat Gevalias marknadsföring
Redan på 1920talet blev Gevalia ett stort märke i Sverige och på 40talet började de marknadsföra sina produkter på bioreklamer och senare på TV-reklamer när det var möjligt. Man kan också ha reklamer i tidningar, affischer m.m. Idag har man även mycket reklam på internet. Gevalia blev också sponsrade av idrottsstjärnor och genom att ha kändisar med i reklamer kan man locka fler konsumenter. Nån gång hade Gevalia en reklamfilm när någon sjöng en sång om ett enkelt "budskap" om kaffet, så tittarna kände igen låten och accosierade den till Gevalia. Detta är också en bra strategi.
Genom att visa vackra bilder och vyer i reklamerna, och människor som njuter av kaffet lyfts det positiva i kaffet fram.

Så här kan reklamerna se ut:











http://www.kraftfoodsnordic.com/kraft/page?siteid=kraft-prd&locale=sesv1&PagecRef=2511&Mid=2511

41% av all import till Sverige kommer från brasilien. Det är ca 46 000 ton kaffe (år 2008). Colombia står för 16% av kaffeimporten till Sverige och Peru 11%. År 2008 importerade Sverige totalt ca 109 610 ton kaffe!

Som tidigare nämnts transporteras kaffet på stora lastfartyg och också lastbilar (när kaffet fraktas på land, t.ex. till butiker osv). Genom att transportera på miljövänliga sätt kan man också minska kaffets påverkan på miljön. Om kaffe skulle fraktas med flygplan skulle det vara mycket värre för miljön än lastfartygen som nu används.
Eftersom kaffe inte tillverkas i Sverige exporterar vi inte det.

http://sv.wikipedia.org/wiki/Koffein
http://sv.wikipedia.org/wiki/Kaffe
http://www.kaffeinformation.se/
http://www.swedwatch.org/swedwatch/content/search?SearchText=kaffe&SearchButton=s%F6k

"Kaffe" av Gregory Dicum & Nina Luttinger

Skuggproduktion av Kaffe

Fakta
Skuffkaffe, även kallad traditionell kaffeproduktion är en metod då man utnyttjar skogen och dennes fördelar till att odla kaffe istället för att odla kaffet på stora öppna ytor.
Skuggkaffe metoden var väldigt vanlig i central/sydamerika i början av -40talet.
Skuggkaffe metoden grundar sig på ekologiska sätt att odla kaffegrödorna på. Alltså så behövs inte lika mycket tillsatser för att kunna odla effektivt. En viktig sak med skuggkaffet är att man utnyttjar till exempel kvävefixerande träd som trädet Inga, kvävet som trädet fixerar från luften fungerar som naturens gödningsmedel.

Positivt:
Positiva saker med denna odlingsmetod att man kan utnyttja träd till att förbättra produktionen, detta leder till att man skapar ett ekologiskt kretslopp som gynnar grödorna på så sätt att de får näring från förmörknade växter och samtidigt skydd. Produktionen även ekologiskt och detta leder till minskade utsläpp som skadar naturen och i sin tur oss människor som toppkonsumenter. Eftersom skuggproducerat kaffe använder kvävefixerande växter som gödningsmedel så slipper man helt enkelt att använda extra gödning och detta leder till minskad övergödning i till exempel vattendrag. Ofta så kan också ekosystemet som planteringarna leder till göra att behovet att bekämpningsmedel minskar pågrund av träden även ger möjlighet för djur som äter skadeinsekterna att leva.

Negativt:
En negativ sak är att det blir svårare att använda maskiner och stora hjälpmedel för att öka produktionen dessutom så tar odlingarna större plats och ger mindre avkastning per kvadratmeter.

Resultat:
Skuggkaffe produktionen kan i många fall ge ungefär 50 % av en skörd från ett vanligt kaffeplantage, men detta kan man tjäna in då man kan ta högre betalt för ekologiskt kaffe, man slipper också att betala för bekämpningsmedel och bieffekterna från dessa.

 

 

De främsta resurser som krävs för att odla kaffe är energi, vatten, luft och råvaror. Man har också uppmärksammat den dåliga påverkan som kaffeförpackningar har på miljön. Därför har man nu lite miljövänligare alternativ. Man tillverkar inte lika många ”dubbelförpackningar”, med dubbla lager, och man använder inte alls lika mycket aluminium. Nu görs även många förpackningar av naturfiber eller returfiber.

Förut transporterades kaffe i jutesäckar i stora containrar på stora lastfartyg över haven, men nu transporteras kaffet ofta löst i containern vilket sparar båda vikt och de resurser som går åt till att tillverka jutesäckarna.

Man måste satsa mycket på kunskap för att kunna odla miljövänligare kaffe och det behövs främst i länderna där kaffet odlas. Idag finns kunskaper som måste spridas vidare till odlingsländerna som ofta saknar miljöregler och schyssta arbetsförhållanden.

Ekologisk odling innebär bland annat att man inte använder bekämpningsmedel på kaffet men det gör att arbetarna inte får lika många bönor för användning då många blir skadade av insekter. Dessutom det är ofta arbetare med redan dåliga arbetsförhållanden och lön som drabbas.

 

Det bästa alternativet för miljön är faktiskt att odla ekologiskt men då krävs det konsumenter som är beredda att betala lite mer för kaffet. Genom ekologisk odling minskar användningen av handelsgödsel och bekämpningsmedel. Det finns många organisationer som satsar på en miljövänlig odling och en ”uthållig produktion” vilket innebär olika kontroller. De ser till att det finns en balans mellan naturliga odlingsmetoder (biologisk kontroll) och användning av bekämpningsmedel, bara vid behov (kemisk kontroll). Bland annat kämpar organisationen Fairtrade för dessa uthålliga produktioner.

Det som odlarna behöver för att kunna odla ekologiskt är en stabil inkomst och lön trots dåliga skördar. Men då krävs det att kaffeföretagen satsar på arbetarnas förhållanden och de stabila lönerna som de behöver. Men jag tror det krävs organisationer och märkningar som håller koll på att arbetarna får de rättigheter som de är berättigade att få.

 

Kaffe är i sig inte särskilt omiljövänligt men eftersom det är en så pass stor handelsvara måste vi satsa på miljövänligare metoder. Jag tror ett hållbar utveckling av kaffe kräver att miljön och arbetarna prioriteras, inte företagens vinster.

 

 

Nestlé är ett av världens största livsmedelsföretag, med en årlig omsättning på ca 97 miljarder dollar. Nestlé(tillsammans med bl.a. Kraft Foods och Unilever) äger större delen av produkterna i en vanlig mataffär i Europa och resten av västvärlden.

 

I kaffeindustrin äger Nestlé t.ex. Nescafé och Zoégas.  Varav Nescafé är ett av världens mest köpta kaffe sort. Nescafé består av robustabönor och kallas robustakaffe, det är ett billigt kaffe som är lätt för konsumenten att tillaga.

 

I de delar av Brasilien där robustakaffet odlas är det vanligt med en form av tvångsarbete, eller slaveri. Det är när arbetare försätts i skuld och tvingas arbeta för att betala av skulderna. Det är under dåliga arbetsförhållanden och orimliga tider dessa människor får arbeta.

Det är känt att Nestlé och andra företag såsom Kraft Foods äger odlingar där sådant här förekommer. Men eftersom det enligt företagen inte går att spåra var deras bönor har blivit odlade så görs inte mycket åt saken. Även om allmänheten kräver att Nestlé genomför systematiska leverantörskontroller av aspekter som gäller arbetsförhållanden och effekter på miljön.

För många mellanhänder gör att det är svårt att följa bönan till platsen där den har odlats. Rättvisemärkta varor har så lite mellanhänder som möjligt och kan på så sätt ha uppsikt över produktionen av grödan. Systematiska leverantörskontroller utförs och arbetare får minst minimilönen och hyggliga arbetsförhållanden.

 

För att odla solkaffe behövs sol, för att få sol måste det skövlas skog för att ge plats åt plantagen. Eftersom kaffe odlas i tropiska länder är det tropisk skog som fälls till marken när det är dags för skövling. Nestlé köper palmolja av länder med mycket regnskog och skogen skövlas i stora mängder i Indonesien, Brasilien etc.

Nestlé är mycket hårt kritiserad för sin omfattande regnskogsskövling i t.ex Indonesien och Brasilien av organisationer som Greenpeace och WWF. Regnskogsskövlingen som Nestlé utför i u-länderna skapar erosion, den biologiska mångfalden minskar och skadar olika ekosystemstjänster.

 

Med tanke på inlägget innan om GMO så är Nestlé ett företag som inte viker sig för att använda sig utav det. Men de produkter som säljs i Europa (där GMO är förbjudet) är inte genmodifierade.

Nestlé har genmodifierat flingorna Nesquik och sålt dem i Asien där märkning av allt innehåll inte behövs enligt lag. Skandalen för några år sen om att Nestlé använt sig utav en aggresiv och cynisk marknadsföring för deras bröstmjölksersättning i u-länder har gjort att Nestlé dragit tillbaka lite i GMO användandet.

http://www.greenpeace.org.uk/files/pdfs/forests/cooking-the-climate-full.pdf

http://www.dn.se/nyheter/klimatmotet/idog-klimatkamp-for-skog-och-kaffe-1.1007980

fler källor snart... :)

KOMMENTERA mera!

 

 

Genmodifiering
Genom denna process kan man ändra grödors (och andra organismers) egenskaper så de till exempel smakar bättre, blir större eller tål andra klimat bättre. Man brukar ta de bästa generna från de bästa exemplarena av grödorna och sätta ihop dem till samma gröda fast en bättre "upplaga". Man kan också föra över en bra gen från en gröda till en helt annan. Man ändrar alltså arvsanlagen hos växten och egenskaperna ändras också ofta. Detta genomförs med hjälp av naturliga enzymer som "klipper ut" en bit av DNA:t; en gen.

De grödor som oftast genmodifieras är majs, potatis och raps. I Europa får inte genmodifierade produkter säljas.

Det finns en risk med genmodifiering. Kritiker säger att det kan ske spridning av detta till andra grödor och att detta är ett hot mot den biologiska mångfalden. Man kan inte förutspå resultaten av GMO (genmodifierade organismer) eftersom man kan inte kontrollera processen helt. Man vet inte heller hur människor (eller djur) påverkas av att äta genmodifierade grödor och detta är skrämmande för många.

Eftersom GMO oftast handlar om att grödorna ska bli resistenta mot kemiska bekämpningsmedel finns inga exemplar av genmodifierade grödor som odlas ekologiskt och uthålligt. Många kritiker menar att GMO är allt annat än naturligt.

Genmodifierat kaffe förekommer inte i samma utsträckning som andra genmodifierade grödor, men försör och experiment görs, framförallt för att få fram kaffesorter som tål frost och angrepp av insekter och sjukdomar. Även för att framställa koffeinfritt kaffe. Men detta är bara forskning än så länge och de odlas inte för den kommersiella marknaden.

http://www.gmofri.se
kaffeinformation.se

Biologisk mångfald minskar

För att skapa stora ytor med kaffeplantage måste man skövla den dåvarande växtligheten i området. Kaffe odlas i tropiskt klimat och därför skövlas ofta regnskog och andra skogsvegetationer i bergiga landskap. Det leder till att den biologiska mångfalden minskar, alltså att antalet arter minskar. När skogen skövlas försvinner många arters ”hem” och de kan dö ut för att de inte klarar att leva i den nya vegetationen på kaffeplantagen eller att de inte har möjlighet att söka en ny boplats med deras habitat, alltså den miljön som de är anpassade för. De flesta arter har en egen nisch, de är anpassade efter en viss miljö och har därmed egenskaper som passar för den miljön. Om deras habitat förändras på grund av en störning, i detta fall skogsskövling, passar inte deras nisch med miljön längre och arten får svårt att överleva. Enda utvägen för arten är att det sker nya mutationer som förändrar artens nisch eller att arten finner nya boplatser.


Kaffeplantagen är monokulturer, eftersom det är områden som består av nästan enbart en art. Monokulturer får vissa negativa följder, till exempel att växtsjukdommar och skadeinsekter specialiserar sig på en aktuella, ensidiga miljön. Det gör att de förökar sig lätt och att skadan på grödan därmed ökar. Det leder till att bekämpningsmedel används allt mer.

Det finns dock en kaffesort, som kallas skuggkaffe, som odlas i regnskogen och istället för att skövla regnskogen tar man vara på de ekosystemtjänster som regnskogen kan bidra med. Detta kan du läsa mer om i ett annat inlägg som heter ”skuggkaffe”.

 

 Jorderosion

Ytterligare en följd av skogsskövlingen är jorderosion. Jorderosion innebär att jord sköljs bort från marken. Det kan bildas av stark vind, kraftiga skyfall och att det finns för lite växtlighet som binder jorden. Det sistnämnda är det som sker som följd av skogsskövling. När den ursprungliga vegetationen tas bort från ett område för att istället bygga kaffeplantages så kan allvarlig jorderosion uppkomma. Det beror på att den växtlighet som tidigare fanns där band jorden med sina rötter och på så sätt höll kvar den. Om inte dessa växter finns kvar finns heller inte de rötter som krävs för att hålla jorden på plats. Därför kan stora mängder jord sköljas bort, ungefär som att ett jordlager glider bort från det undre jordlagret. Det blir säkert extra allvarligt om det dessutom kommer ett skyfall i ett område där växtligheten är bortröjd.

Plöjningsfri odling, en form av reducerad jordbearbetning, förebygger jorderosion. Jorderosion kan leda till igenslamning av vattendrag vilket leder till att fisk –och korallrev skadas. Även näringsämnen försvinner och risk för översvämningar ökar.

http://www.dn.se/nyheter/klimatmotet/idog-klimatkamp-for-skog-och-kaffe-1.1007980

¤ Plocka bönorna (bären)

¤ Tvätta bönorna

¤ Skala bönorna

¤ Hälla ut bönorna för att torka

¤ Samla ihop dem i säckar

¤ Häll ut bönorna som skakas i en maskin för att sorteras

¤ Rosta bönorna

¤ Eventuellt mala bönorna

¤ Kaffet förpackas

¤ Kan nu säljas i butiker


Här kommer en video hur kaffeproduktionen kan gå till. Ibland sker några av dessa steg för hand. Hur produktionen går till beror lite på producenterna.

¤ Det går åt 140 liter vatten till att göra en kopp kaffe!

Procentuell fördelning av miljöpåverkan under olika skeden av produktlivscykeln

källa (http://www.kaffeinformation.se/templates/Page.aspx?id=4554)

Kaffe, kaffe kaffe kaffe.

Kaffe hör till västvärldens största konsumtions varor. Vi älskar helt enkelt kaffe.
En beroende framkallande drog som det (nordiska)vuxna samhället konsumerar som apor äter bananer.

Utsatta arbetare
Många kaffeodlare lever under pressade förhållanden och har knappt något att säga till om. Om de klagar på sin lön kan företagen lätt göra ”jumping” och flytta odlingarna till ställen där arbetskraften är billigare, lokaliseringsfördelar. Arbetarna är alltså väldigt utsatta.
För att skörda bönorna måste arbetare gå från buske till buske och de plockar alla bönor för hand och lägger i stora korgar/lådor som de bär på. De måste böja sig mycket och arbetet är tungt. Arbetarna får bara betalt för hur mycket bönor de plockar, därför brukar hela familjer plocka och ofta har inte barnen råd att gå i skolan, för de måste hjälpa sin familj.
Arbetstiderna brukar vara 12 timmar om dagen, varje veckodag. På fälten finns ingen toalett eller rinnande vatten och maten måste de ta med själva.

Arbetsuppgifter och lön
Utöver arbetet med att skörda och plocka bönorna måste man även rensa ogräs, förnya komposten och halmen runt buskarna och få bort skadedjur. Antingen tillsätter man naturliga fiender som får bort skadedjur (på ekologiska farmer) eller så besprutas växterna med kemiska bekämpningsmedel som brukar vara cancerframkallande för arbetarna.
I vissa länder finns en minimilön för arbetarna, men dessa löner brukar inte följas. I rikare länder (som Costa Rica) kan lönen bli upp till 30 dollar per dag, medan arbetare i fattigare länder bara får betalt i natura.
På stora och moderniserade plantage (vanligt i bl.a. Brasilien) använder man skördemaskiner. Men arbetarna måste regelbundet bespruta buskarna, göda jorden och sköta maskinerna.
Många arbetare flyttar till andra odlingar och länder efter säsong, så de alltid har arbete.
När små bönder äger egna kaffeodlingar tjänar de inte tillräckligt mycket för att ha råd att utöka sina odlingar. De har knappt råd att försörja sig själva ibland och då måste de låna pengar. De hamnar då i en ond cirkel.

Löneform och urbanisering
Många arbetare arbetar på ackord. Denna löneform baseras på hur väl arbetarna presterar. Det får vissa följder, till exempel att arbetarna får en enorm press på sig, men de har däremot möjlighet att tjäna mer under goda skördeår. Det får också som följd att kvinnor ofta tjänar mindre än männen eftersom de är de som tvingas ta hand om barnen vid födsel och ofta även när de är sjuka.
Under den senaste tiden har det skett urbanisering på många kaffeplantages i södra Minas Gerais, i Brasilien. När många arbetare flyttar ifrån plantagen har godsägarnas makt minskat, men arbetarnas möjlighet till en god försörjning har samtidigt försvårats. Detta beror på att arbetarna inte har möjlighet att odla för eget bruk vid sidan av kaffearbetet. Nu när de bor i staden blir de istället tvungna att köpa sin mat, vilket är betydligt dyrare. Arbetsgivaren tar oftast inte hänsyn till detta och de får därför samma lön även fast utgifterna för mat ökat enormt.  

Fackföreningar och rättigheter
Många arbetare saknar sociala skydd, som för oss är självklara. Den fackliga landsorganisationen CUT uppskattar att en tredjedel av Minas Gerais (delstat i Brasilien där mycket kaffe odlas) befolkning saknar carteira assinada, som är ett kort som registrerad arbetskraft ska få för att få ta del av landets sociala skyddssystem. Det ger bland annat möjlighet till sociala rättigheter, pension, sjuklön och föräldraledighet. Det är billigare för arbetsgivaren att inte registrera sina anställda till detta skyddssystem, och därmed har många människor inte tillgång till dessa rättigheter.
Skuldslaveri är något som förekommer i Brasilien och en rad andra länder. Det är en form av tvångsarbete som bygger på att arbetarna försätts i skuld när arbetsgivarna har orimliga avgifter för bland annat boende, mat och arbetskläder. Människorna tvingas då arbeta för att kunna betala av skulderna.

 

Man började använda kaffe som dryck för 1500 - 2000 år sedan i Afrika. Sedan spred sig trenden när Européerna koloniserade Afrika och då började de odla kaffe även i Sydamerika, där klimatet var liknande.Kaffe odlas främst i Brasilien, Afrika, Sydamerika, Latinamerika, Indien m.f. i tropiska klimat.

Odla
Först väljer man de största och bästa bönorna, som i ett år får växa till sig i små "plantskolor". När det är färdigt planterar man bönorna i jorden.
Kaffe växer på buskar som blir ca 2 meter höga, och det tar 1-3 år för en buske att mogna. Bönorna mognar ungefär på 6 – 8 månader. På kaffebuskarna växer stora röda kaffefrukter som ser ut ungefär som körsbär och i en frukt finns ofta två kaffebönor.
När man har plockat kaffebönorna (för hand) måste man torka dem på stora presenningar och därefter packas de i stora säckar och skickas till fabriker för att rostas.

http://www.maunakonacoffee.com/images/cherry3.jpg

Hej och välkommen till våran finfina cooling blogg!

Det är här du kan lära dig mer om kaffeproduktionens mörka sida, hur kaffegrödan odlas, om GMO förekommer och hur och på vilket sätt miljön påverkas av världens konsumerande av kaffe.

Vi tänker rikta in oss på att följa NesCafés produktion, tillverkning och försäljning utav deras produkt, kaffe.
Det är en svår uppgift att gräva ner i det här ämnet men vi kommer att klara det! Jordens öde hänger på det, iaf jordens kärlek till kaffe...

Det här vill vi ta reda på om vår gröda:

1.

a)Var och hur odlas kaffe?

b)Hur påverkar odlingen miljön runt om?

c) Genmodifieras kaffe och i så fall hur?

2.

a)Hur många led är det i produktionskedjan?

b) Hur marknadsför sig olika märken kaffemärken? Vad satsar de på som ”lockbete”?

c) Vad blir det för avfall och hur tas det om hand?

- Även andra frågor, som transporter och arbetsförhållanden med mera.

Vi kommer även att följa företaget Néstle,  som en fågel stirrar ut en larv.

 

Den här mallen ska vi försöka följa på bloggen:

Stora varma kramar ifrån Anders, Birgitta, Ivana, Jakob och Sandra på Globala Gymnasiet (NV09A)